Jag och Alex skulle ha myshelg denna helgen och bara njuta av varandra. Gå på stan och vara ute och gå med Maxen. Men,som vanligt så är det ngt som krånglar i vårat hus. Känner mej så fruktansvärt nedstämd och har gråtit i typ 4 timmar. Vad har vi gjort för att förtjäna detta? Nu har vi ingen fungerande spis,ingen kyl och frysen i källaren gick också sönder. Känns som att man inte orkar/kan bo här mera nu. Jag blir så fruktansvärt deppad av allt det här och att det aldrig blir bra...

Men mitt i allt det jobbiga så får Alex känna första sparken...mot sin kind med=) Han låg och lyssnade på magen och pratade med lilla bebis och då helt plötsligt så sparkar den till rätt i pappas ansikte=) Det var så himla mysigt=) är i v.22+2 idag.