Dagarna går så fort. Igår hade vi redan varit hemma en vecka. Kan inte förstå att det går såhär fort. men vi gör ganska mkt på dagarna också. Häromdan så var vi stadsparken och hade picknick och tog en promenad där. Sen har vi varit i stan i massa olika ärenden. Det är kul att göra saker och inte bara sitta hemma. Nästa vecka åker vi till Båstad i två dygn,ska bli jätte härligt.

Nätterna med lilla Juni går väldigt bra,hon är vaken kanske 2-3 ggr för att äta,men jag liggammar på nätterna så det fungerar jättebra. Tyvärr har vi vänt lite på dygnet här hemma,vakna sent och sover fram till 10-11 varje dag. Men va gör det? Alex och Juni ligger fortfarande och sover nu,men jag har varit ute på en promenad med maxen. Thailand närmar sej och fettet på kroppen försvinner inte av sej självt...=)

Tänkte att jag skulle beskriva hur min förlossning var. Och sen kommer juh detta bli en blogg om våran lilla Juni, så istället för att skriva om min graviditet så kommer den att handla om våran lilla familj istället.

Men till förlossningen då: Redan på midsommar så började jag att få förvärkar,jag visste inte då att det var det,utan trodde faktiskt att det var förstoppning(alla som varit gravida vet att det i slutet kan bli lite svårt att gå på toaletten) eftersom att jag inte varit på toa på flera dagar. Det var ingen jättehemsk smärta utan bara som lite magont. Dagen efter så fortsatte det hemma hos mamma och pappa och ibland gjorde det ondare och ibland lite mindre ont. men jag och Alex bestämde oss för att åka hem iallafall,vi visste juh som sagt inte var det var för smärta. Detta höll i sej hela natten och värkarna var iallafall så kraftiga att jag vaknade av dom,så på lördagen så ringde jag in till förlossningen och barnmorskan där sa att det lät som förvärkar. Jag tänkte inte mer på det utan var mest orolig för att det skulle hålla i sej i flera veckor eftersom jag inte var beräknad förrens ca 1 1/2 vecka efter. men på måndagen när jag vaknade och gick på toaletten så kom det massa blod. Jag blev såklart jätterädd och bara skrek åt Alex att han skulle ringa in till förlossningen. Där sa dom att det inte lät som något allvarligt,men att dom ville att jag skulle komma in på en undersökning. Det var helt fullt på förlossningen så vi fick ligga i en liten "skrubb" med CTG. Det visade sej att bebisen var ganska trött så hon ville undersöka mej och det visade sej att jag redan var öppen 3 cm.

Både jag och Alex blev väldigt förvånade. När man är gravid så är man väldigt inställd på det datumet som man fått. Vi fick iallafall åka hem för det var helt fullt på förlossningen. Jag tycket att det var skönt också. Sen på natten så fick jag mer värkar,men inget regelbundet. Men tillslut så blev jag otålig och väckte Alex och så åkte vi in till förlossningen igen. Där gjorde dom ännu ett CTG,som var bra och sen fick jag en morfonspruta för att jag skulle kunna sova några timmar. Var juh ganska trött med tanke på de senaste nätterna. Sov väl kanske 2 timmar på sprutan,men det räckte för sen kände jag mej ganska pigg. Så på morgonen tog dom hål på hinnorna så att vattnet gick för att få igång värkarna lite bättre. Nu kom värkarna tätare,men gjorde fortfarande inte speciellt jätteont,så jag tänkte faktiskt att så jäkla jobbigt är det väl inte att föda barn=) Jag frågade till och med barnmorskan om det inte skulle göra ondare än såhär. Hon förvissade mej om att det skulle det göra=) haha. Men runt 11-tiden på fm så drog allt igång. Nu hade jag väldigt täta värkar som gjorde j''ligt ont och nu började jag också att använda lustgasen och den släppte jag inte under hela förlossningen sen. Alex satt och tittade på skärmen och sa till när en värk skulle komma och detta var helt perfekt för då kunde jag börja andas i masken direkt och kapa topparna på värkarna. Jag vet inte exakt var klockan var när jag började känna krystvärkar,men jag tror att den var runt 14 och dessa värkar tyckte jag var värst. Redan när jag var öppen 8 cm så ville jag börja krysta och det fick jag såklart inte. Men man är så inne i sej själv att man skiter typ i allt runt omkring dej så ibland krystade jag iallafall,fast att jag inte fick=) Att krysta sen krysta fram henne är den värsta smärtan jag någonsin upplevt och jag fick både panik och dödsångest. Jag bad till och med barnmorskan att söva mej och plocka ut henne.Jag trodde faktiskt att jag skulle dö och jag ville det också. Som tur var så behövde jag bara krysta i ca 20 min och 16.18 föddes våran älskade lilla Juni. När jag fick upp henne på bröstet så var jag så utpumpad och trött,så jag kände ingenting först. Jag var bara så fruktansvärt glad att allt var över. Känslorna för min lilla dotter kom nog egentligen först när vi kom upp på BB några timmar senare. 

De smärtstillande medel som jag använde mej utan var lustgas,sterila kvaddlar och EDA. Det sistnämda var helt klart det bästa och det gjorde att jag fick andas och lugna mej lite mellan värkarna som innan var så intensiva. En förlossning är det värsta i smärtväg du kan tänka dej och det går aldrig någonsin beskriva den smärtan för någon som inte fött barn,men det är så värt det och jag skulle göra om det hur många gånger som helst för min lilla flicka. Hon är mitt allt och det finaste jag har. Jag älskar verkligen henne över allt annat. Sen har jag också världens finaste sambo som är den bästa pappan i världen. Skulle aldrig byta bort honom. Han är min andra hälft.

Ja,detta var min förlossningsberättelse iallafall=)

Min älskade lilla Juni

Myser med en trött pappa

Nu är hon äntligen här våran efterlängtade lilla Juni. Jag är så himla lycklig och livet kan verkligen inte bli bättre. När jag fick henne till mej så blev allt annat i världen så oviktigt. Nu var det bara hon...jag kommer att göra allt för henne och älska henne så mkt som det bara att går. Jag kan ligga och titta på henne i timmar och bara lukta på henne. Trodde inte att man kunde älska såhär..och jag trodde inte att man kunde bli så rädd för att förlora ngt. Det får aldrig hända henne ngt och jag ska skydda henne genom hela livet. Jag kan inte förstå att något så underbart och fint har kommit till denna jorden. u vet jag vad det är att känna moderskänslor. Det går inte att beskriva med någonting annat. 

Jag älskar dej över allt annat min älskade lilla tjej

Jaha,då verkar det som att förlossningen har startat. Har juh legat med sammandragningar/förvärkar i flera dygn nu och inatt har dom kommit ganska tätt. Men jag har juh hela tiden trott att det varit en förstoppning. Men idag på morgonen så fick jag en kraftig blödning..fick såklart panik och bara skrek på Alex som ringde in till förlossningen. Dom ville att vi skulle komma in så att jag kunde bli undersökt och då visade det sej att jag var öppen 4 cm...både jag och Alex blev helt chockade. Men eftersom jag inte har så mkt värkar så fick vi åka hem igen och det är lika skönt det. Är mkt hellre hemma här,än att bara ligga där och glo. Men jag hoppas att det sätter fart nu snart...man är så förväntansfull nu=) Barnmorskan sa att det kunde dröja tills i morgon bitti,så vi får se vad som händer här under kvällen och natten...skönt iallafall att det är på gång nu.

Lam bild jag vet,men här ligger jag iallafall i den lilla "skrubben" och mäter mina sammandragningar+bebis hjärtljud. Kan lova att det inte var skönt att ligga på den britsen i 1timme. Bebisen var dessutom väldigt trött,så till slut så fick vi gå upp på sjukhuset och vandra omkring och när vi kollade hjärtljuden nästa gång så var bebisen betydligt piggare=)

Nä,nu ska jag spela lite Beta...får hoppas att det sätter igång det hela=)

Kram 

Förvärkarna/sammandragningarna håller i sej. Inatt hade jag ont igen,men tog en alvedon och lyckades somna ifrån dom,men till och från under dagen så har jag haft ont i magen och ryggen. Har läst om det lite på nätet och tydligen så kan man ha det såhär i flera veckor=(

Idag har jag varit så fruktansvärt trött,kanske har med att göra att jag knappt vilat ngt alls. Har varit och handlat på Ica och sen har jag bakat muffins igen. Låter inte så ansträngande,men när man är höggravid så är allt jobbigt. Och har man knappt legat ner på hela dagen så får man betala för det på kvällen. Så nu är jag helt slut i kroppen.

I morgon så är det midsommar och detta ska firas ute i Hok tillsammans med Molly,Freddan,Camilla och Johan. KOmmer att bli supertrevligt.

God morgon. Vilken natt jag har haft..haft sånna förvärkar att jag trodde jag skulle dö. Dom har inte varit regelbundna,men dom har varit så kraftfull att jag vaknat flera gånger. Den första gjorde så fruktansvärt ont alltså,så jag bara skrek. Jag trodde absolut att det var på gång inatt och att vi skulle få åka in iallafall under dagen,men nu har det börjat avta igen=( Men istället så blev jag ganska rädd,för nu vet jag iallafall lite av vad jag har framför mej och detta lär juh inte ha varit någonting om vad som ska kännas sen. Får hoppas att det iallafall är någonting på gång nu,men vad jag fattat det som så kan det vara såhär ett par veckor innan det verkligen är dags. Aja,vi får se helt enkelt.

Alex ligger forfarande och sover,så jag tänkte spela lite alfabet sålänge=)

Godmorgon.

Då var det snart dags för ett nytt besök hos barnmorskan. Alltid lika mysigt. Ska väl lyssna på bebis hjärtljud och kolla mitt blodtryck. resten av dagen så har jag inget planerat och det är såå skönt. Ska bara ligga inne och läsa och spela xbox=) Man kan juh ha det sämre. Njuter verkligen av att gå hemma nu.

Igår så var jag hos Molly och hon bjöd på en jättegod middag,det uppskattades verkligen. Så skönt att bara få sätta sej vid ett dukat bord ibland. Så tack så mkt Mollybolly=)

Nu är det bara lite drygt 2 veckor kvar till BF(beräknad förlossning) och det känns helt underbart att det faktiskt kan sätta igång när som nu...Varje gång jag ringer till Alex på jobbet så tror han att jag fått värkar=) Vi längtar så otroligt mkt efter att få se vem det är som legat i magen så länge nu. Vem kommer h*n att vara lik? Det är så spännande allt just nu. Tyvärr så känner jag ingenting,mer än lite mensvärk,men det har jag gjort ganska länge,så jag antar att det inte är ngt tecken heller. Skulle vara så kul om man kunde få ett datum bara.

Nä,dags att gå ner till vårdcentralen.

Maxen tar hand om lilla bebismagen=)

Idag har jag haft en jätte trevlig dag. Sandra som bor typ ovanför backen kom ner på lunch,sen satt vi och pratade i några timmar. Vi är juh beräknade till samma datum,så det är lite spännande att se vem som får åka in först=) Sen när hon hade gått hem,så gick jag och Alex och vilade en stund. Tröttheten håller i sej...men tur att man inte gör så mkt på dagarna så att man faktiskt kan lägga sej när man vill=) Ikväll blir det att bara ta de lugnt. I morgon så kommer Kamelen ut och hälsar på,ska bli jättemysigt.